Självet, självbilden och språket
Språk är metaforiskt, rörelse är handfast och konkret
Självbilden ingår i handlingsbilden
Ett av de fasta handlingsmönster som avgör vår överlevnad är nyfikenhet
Nyfikenheten som drivkraft
När du under lektion säger jag ligger på golvet då är det hela du som ligger där, du själv...
Om subjektet
Att vara ett subjekt är att vara i ett tillstånd av att vara medveten om sig själv.
Subjektet som tankemodell
Det finns hyllmeter med filosofiskrifter, det finns hyllmeter med psykologisk forskning och det finns hyllmeter med neurovetenskap. Alla varken tycker eller tänker lika. Det spelar roll vilken syn man har på det mänskliga. Det behöver ske en gradvis förskjutning.
Feldenkrais ansluter sig till en subjektiv tankemodell, som bland andra Freud. Hjärnan är subjektiv och självet finns inte i hjärnbarken tillsammans med förnuftet.
Självet anknyter till den djupa alltid närvarande aktivitet som gör oss levande. Det berör överlevnaden och grundaffekterna, det behagliga och det obehagliga.
Synen på vad är en människa?
I en pedagogik som har anspråk på att lära människor lära på nytt eller kanske bättre sagt, komma i kontakt med det organiska lärandet, det som spädbarnet besitter instinktivt, är det omöjligt att inte beröra synsättet om människan.
Feldenkraispedagogiken sysslar inte med kroppen så som den används i kropp & själ, eller kropp & psyke. Det är inte jag & kroppen eller jag & känslor.
Det är hela individen. Ordet som härstammar från latinet och betyder odelbar.
Att veta var man är - i varje ögonblick
The life of a play begins and
ends
in the moments of performance
Om du säger jag och kroppen, har du då två personnummer?
Det finns anledning att du ger dig tid att tänka igenom hur du står och tänker i dessa frågor.
Under ATM lektioner talar jag aldrig om kropp & själ, kropp & psyke utan jag vinnlägger mig om att undvika dessa ord. Jag omfattas av ett synsätt att hur vi talar om oss själva inte är obetydligt. Tvärtom.
Jag söker ett konkret språkbruk och avstår från att använda ord som är emotionelltl känsliga eller personliga. Hur jag använder språket och dess symboler och metaforer
Jag vill att mina elever ska vara i sitt varande, i här och nu och inte associera i till rädsla, obehag eller annat som stör fokus och uppmärksamhet.
Ovillkorligen är andra tankar och känslor där, det är en del av prediktionen och självbevarelsedriften men tankar är inte mer än just tankar.
Vad betyder begreppet ”självbild” i allmänhet och vad innebär det utifrån ett feldenkraisperspektiv i synnerhet?
Det är kring dessa ”självstudier” som feldenkraisprocessen kretsar – men det faktum att självbilden eller kanske i plural självbilder ligger till grund för agerande och handling och vad det innebär är inte helt självklart och enkelt att förstå.
Feldenkraispedagog Elisabeth Beringer i Berkley är en av grundarna och drivkrafterna bakom Feldenkrais Resources. I Selfimaging har hon skrivit om ett av de centrala begreppen i det pedagogiska förhållningssättet, självbilden eller att självbilda.PDF[+]
Hon resonerar om hur kommunikationen och lärandet fokuserar kring detta självklara men ändå undflyende begrepp.
Artikeln i fråga publicerades i tidskriften THE FELDENKRAIS JOURNAL, No.13. Jag har författarens tillstånd att publicera här på somatik.se. Respektera copyright och använd den enbart för privat bruk.