Ett anatomiskt förhållningssätt
Många människor förknippar uppmärksamhet kring sig själva i kroppslig bemärkelse som en fråga om muskler och hur muskler aktiveras, tränas, stärks och tänjs. Det är vad jag kallar ett anatomiskt förhållningssätt. John Hughlings Jacksons (1835 -1911) påvisade för länge sedan att hjärnan inte fungerar utifrån enskild muskelaktivitet utan det är handlingen som räknas.
Ja, vi kan som en kognitiv färdighet observera vad vi tror är en enskild muskel som aktiveras, men det är ett starkt begränsat synsätt. Om vi sitter på gymmet och drar i en apparat för att böja upp underarmen så kan vi kalla det bicepsträning men det är oändligt många fler muskler som håller oss upprätta på bänken…
Jag brukar ställa frågan om vi tittar efter fotbollsspelarnas muskelarbete när det 22 spelarna rör sig över planen eller om det som vi läser in i spelet är en uppfattning om linjer som rör sig.
Kollegan i New York påvisar på ett illustrativt sätt i sin film hur det bakre benet är viktigt. Har du ont i ett ben står du kortare tid på det, du får ojämn steglängd.
Se Bolts bakre ben, hur han lägger benet på ryggen precis som talesättet.