Skip to main content

Tre exempel på olika kontrollnivåer utifrån synen och ögats funktioner

detta är en grundapplikation i feldenkrais

1) blinka
2) öppna och sluta ögonen
3) kommunicera

Senast uppdaterad: 16 oktober 2024

Olika nivåer av kontroll i hjärnan påverkar våra handlingar.
Här exempel på de tre olika sätten att blinka och
hur de relaterar till hjärnans två kontrollnivåer:

1. Reflexmässig blinkning
Automatisk och omedveten:
Blinkningen sker för att hålla ögat fuktat och skydda det från skador. Denna typ av blinkning styrs av den limbiska nivån, som hanterar automatiska och reflexmässiga reaktioner.

2. Viljemässig blinkning
Medveten kontroll:
Du kan medvetet stänga och öppna ögonen, ändra takt och rytm, och till och med blinka med ett öga i taget.

Kortikala nivån: Denna handling styrs av den kortikala nivån, som hanterar medvetna och avsiktliga handlingar.

3. Kommunikativ blinkning
Avsiktlig och medveten:
Du kan använda blinkningar för att kommunicera med andra, både på skoj och allvar.

Hjärnbarken: Denna typ av blinkning involverar ännu mer avsikt och styrs av hjärnbarken, som hanterar komplexa och medvetna handlingar.


Feldenkrais och reflekterande medvetenhet
I Feldenkraislektioner och liknande övningar fokuserar man på att utföra handlingar på det tredje sättet
– medvetet och avsiktligt.

Detta innebär att man utforskar rörelser med nyfikenhet och eftertänksamhet,
snarare än att agera snabbt, på automatik.


Illustrativt beskriver vi i Feldenkrais två nivåer av kontroll i hjärnan:
den limbiska och den kortikala.
Det faktiska skeendet är mer komplext menför ett förenklande sammanhang på denna nivå
är förklaringsmodellen tillräckligt illustrativ.
En ökad förståelse kan motivera varför de 10 råden
ska följas under ATM lektioner men
även en ökad förståelse för att integrera och implementera
vad som klargjorts under själva lektionerna i det pågående dagliga livet.

Limbiska nivån (lägre nivå)


Denna nivå är ansvarig för:

• Ärftliga reflexer
• Snabba defensiva reaktioner i farliga situationer
• Automatiserade inlärda motoriska mönster (t.ex. anti-gravitationsmekanismer)
• Känslomässigt laddade situationer
• Regression efter trauma eller sjukdom
• Neurologiska brister (skador eller sjukdomar i det perifera eller centrala nervsystemet)
• Smärta

Förtydligande exempel på hur de limbiska  nivåerna av kontroll påverkar vårt beteende:

Limbiska nivån
1. Snabba reaktioner vid fara:
Om du plötsligt ser en orm på stigen, reagerar du instinktivt genom att hoppa tillbaka. Denna snabba, defensiva reaktion styrs av den limbiska nivån.

2. Känslomässiga reaktioner:
När du hör en låt som påminner dig om en speciell händelse, kan du känna starka känslor som glädje eller sorg. Dessa känslomässiga reaktioner är också kopplade till den limbiska nivån.

3. Automatiserade rörelser:
När du går uppför en trappa utan att behöva tänka på varje steg, använder du automatiserade motoriska mönster som styrs av den limbiska nivån.

Kortikala nivån (övre nivå)


Denna nivå hanterar:

• Urskiljning av specifik information från bakgrundsbuller
• Utforskande beteenden (till exempel hur ett barn lär sig om sin omgivning)
• Att ställa frågor
• Jämförelse av saker, erfarenheter, idéer och olika handlingsmöjligheter
• Viljemässiga och valbaserade handlingar
• Spel, agerande och retande
• Utförande av raffinerade, avsiktliga handlingar
• Programmering och inlärning av målinriktade aktiviteter
• En “meta-attityd” där man observerar pågående aktiviteter

Förtydligande exempel på hur kortikala (hjärnbarks) nivåerna av kontroll påverkar vårt beteende:

Kortikala nivån
1. Problemlösning och beslutsfattande:
När du planerar en resa och jämför olika resmål, priser och aktiviteter, använder du den kortikala nivån för att fatta ett välgrundat beslut.

2. Lärande och utforskande:
När ett barn leker med nya leksaker och utforskar hur de fungerar, använder de den kortikala nivån för att lära sig om sin omgivning.

3. Ett reflekterat medvetet utforskande:
När du gör feldenkraislektioner och regelbundet, i vardagen, påminner dig om lektionen och vad du tänkt och känt.

 


De understrukna fetstilade uppmaningarna är styrda av hög hjänbarkskontroll.
Utgör de huvuddelen av lektionen får du den eftersträvansvärda klargörandet.
  • leta efter den behagliga upplevelsen
  • gör övningarna långsamt
  • fullfölj lättar enkla rörelser
  • det är lättare att känna skillnader när ansträngningen är liten
  • växla mellan detaljer och helhet och förhåll dig till rummet
  • försök inte att göra övningen bra snyggt och rätt
  • säg inte i början vad det slutgiltiga målet ska bli
  • gör lite mindre än vad du förmår
  • tvinga dig inte att vara effektiv
    lärandet och livet är inte samma sak.
Exempel på hur hjärnans olika kontrollnivåer påverkar våra handlingar.
Här är några intressanta exempel:

1) Andning
a) Reflexmässig kontroll: Andning är en automatisk funktion som styrs av hjärnstammen, en del av den “gamla hjärnan” som hanterar grundläggande överlevnadsfunktioner.
b) Viljemässig kontroll: Vi kan också medvetet kontrollera vår andning, till exempel när vi håller andan eller gör andningsövningar. Denna kontroll sker via hjärnbarken.


2) Rörelse och balans
a) Automatiska rörelser: Gång och balans är delvis automatiserade och styrs av lillhjärnan och hjärnstammen.
b) Medvetna rörelser: När vi lär oss en ny dansrutin eller spelar ett musikinstrument, använder vi hjärnbarken för att planera och utföra dessa komplexa rörelser.


3) Känslomässiga reaktioner
a) Omedvetna känslor: Känslor som rädsla och ilska kan utlösas automatiskt av amygdala, en del av det limbiska systemet.
b) Medveten känsloreglering: Vi kan medvetet försöka reglera våra känslor genom kognitiva strategier som omvärdering, vilket involverar hjärnbarken.


4) Matintag
a) Hunger och mättnad: Hypotalamus, en del av den “gamla hjärnan”, reglerar automatiskt hunger och mättnad.
b) Medvetna val: Vi kan också göra medvetna val om vad och när vi äter, vilket involverar hjärnbarken och kognitiva processer.


5) Uppmärksamhet och fokus
a) Automatisk uppmärksamhet: Retikulära aktiveringssystemet i hjärnstammen hjälper till att filtrera och prioritera sensorisk information.
b) Medveten uppmärksamhet: Vi kan medvetet rikta vår uppmärksamhet mot specifika uppgifter eller stimuli, vilket involverar hjärnbarken.