Jag brukar likna människan vid ett hus

Ett hus med många dörrar och ett fönster. Egentligen inte ett hus utan ett slott med tinnar och torn, flyglar och gavlar. Varhelst vi träder in genom en dörr eller port kommer vi in i slottet. Slottet har många olika rum. En del är låsta, andra finns vid sidan om, längst bort i en flygel. Oanvända. Bortglömda.

Buckingham Palace har 775 rum. Alla i samma hus. När vi väl är inne i slottet så är vi där.

En metafor är bara en metafor.

Den liknar vad vi vill förtydliga men det finns naturligtvis brister. Den kan underlätta en förståelse eftersom språket inte är exakt som matematiska tecken. Det är av vikt att vi är medvetna om dess begränsningar.

När det gäller syresättning i en människa finns den överallt i hela somat

Det är det som är meningen, det är det som är en organism. Vi kan inte blockera ett organ eller kroppsdel på samma sätt som vi kan barrikadera eller stänga av en del av slottet. 

Att få en ökad kontroll över de egna andningsmönstren (plural, vi har flera) är att få en ökad självkontroll. Oavsett vad det gäller. Hälsa kan definieras som förmågan till återhämtning. En del av andningens återhämtning är självreglerande men det finns även ett element av förmåga till styrning och dämpning. Eftersom vi kopplar vårt personliga andningsmönster tidigt tidigt behövs ett stort mått av ödmjukhet och självkärlek för att det inte går på en gång att lära nytt och lära igen.

God andningsfunktion förutsätter god rörlighet i alla involverade leder samt spänst i muskulaturen

Vi kan hosta, gäspa och nysa när vi föds, redan efter några få sekunder

Det är en medfödd förmåga som vi inte behöver lära oss men den behöver kicka igång direkt efter födelsen. Ibland behöver den nyfödde hjälp.

Vi lär oss inte att andas och vi kan inte sluta att andas.

Att dö genom att viljemässigt upphöra att andas är omöjligt om det inte är så att vi drunknar för att vi sväljer vatten.

Om ATM lektionerna

Utifrån ovan sagda påverkar alla lektioner andningsfunktionen (livet)

ATM LEKTIONERNAS TEMA ÄR OFTA RELATERAT TILL OLIKA KOMPONENTER AV FUNKTION

Hållningen är komplex och både muskler och leder ingår i flera och helt olika funktioner. Det är en fördel att tänka i integrerande termer det vill säga att varje del (led) fungerar optimalt utifrån sina anatomiska och fysiologiska möjligheter. Utifrån individuella förutsättningar. I detta tänkande blir summan större än delarna. Är till exempel höftlederna välfungerande och ländryggen likaså innebär det teoretiskt att  bäckenet kan användas på oändligt många sätt. I klassisk feldenkrais utforskas och övas flera möjligheter  och inte nördvändigtvis en specifik funktion. 

Tänk alfabet

Kan jag alla bokstäverna väl kan jag kombinera många ord. Både goda ord och onda ord. Men bokstäverna är neutrala. Så även rörelser. Det finns inga dåliga rörelser, Det är i stället en fråga om avsikt, kontext och sammanhang.

Likaså är det  bättre att kunna göra  på flera sätt än ett. Det ger valfrihet och möjlighet till anpassning när förutsättningar och omgivningen förändras. Två sätt är antingen eller. Tre sätt är ett val.

Lite grundläggande funktion

Vi känner alla till att hos tandläkaren, när vi får konstgjord andningen eller när vi blir intuberade vid operation och bedövning, innebär det att huvudet är bakåt (uppåt). När huvudet dras bakåt öppnas käken och hålls inte stängd och luftvägen genom luftstrupen blir optimal.

Ett nyfött barn, människa såväl som andra djur, behöver dra huvudet bakåt för att dia. När det nyfödda  läggs vid bröstet behöver det få stöd i denna position. Djuren som diar stående sträcker huvudet uppåt/bakåt för att nå spenarna och kunna suga effektivt.

Vi har ett utryck "halsa" som även det är ett bakåtdraget huvud med öppen mun och strupe.

För att kunna dra huvudet bakåt med lätthet behöver vi ha en mjuk bröstkorg, ha förmåga att lyfta armarna över huvudet och framförallt ha god funktion i skuldergördeln med alla dess leder och då framförallt nyckelbenen.

För att kunna dra huvudet bakåt behöver vi bemästra orosmönstret och inte fixera huvudet framskjutet.

För att lyfta armarna över huvudet behöver revbenen vara vridbara och bröstbenet rörligt. Bröstkorgen, eller bröstkassen som man säger på danska, är plastisk och tredimensionellt rörlig. Bästa sättet att bli rörlig i bröstryggens tolv kotor är att ha rörliga revben eftersom varje revbenspar ledar med fyra leder mot varje kota.

Mellangärdet, diafragman, med sina två asymmetriska kupoler. är den största av andningsmuskulaturen och den behöver spänst. Varje människa har ett unikt sätt att använda sitt mellangärde. Det fäster i revbenen men även i ländkotorna.

En stel ländrygg hindrar andning. Ibland dras mellangärdet konstant ihop för att skydda mot ryggsmärta. Det blir lätt en ond cirkel. Ländkotornas funktion är helt avhängiga höftlederna som är kulleder med tredimensionella rörelser. Bäckenbotten är optimalt synkroniserad med mellangärdet och ska kunna dras upp med lätthet vid utandning i stående. Den är en del av höften. 

Höftledernas andra ända är knäna och de i sin tur är fötternas andra ända. Fötternas organisation påverkar utifrån detta resonemang andningsfunktionen. Spänsten i fotvalven och mellanfoten är direkt relaterade till andningsfunktion.

Händerna och underarmarna är en del av människans kännetecken och åtskillnad från andra djur. Hur armarna används har en direkt påverkan på skuldergördeln och därmed bröstkorgen och huvudets möjligheter.

Både syn och hörsel påverkar huvudets position och därmed hela hållningen.

Känslor regleras med andningen, inte bara rädsla utan även skratt.

Jag tror att det mesta är med...

En mindre anatomisk orientering

Munhålan och näsan står i förbindelse med omvärlden.

Näsan är anatomiskt anpassad för att både rensa och temperera luften. Munnen är större än näsan och ger större kapacitet. Andas vi in genom munnen blir luften varken tempererad eller renad. Andas vi ut genom näsan är motståndet större än att andas ut genom munnen. Näsan är delad med två näsborrar och många använder dem olika.

Näsan övergår i nässvalget, munnen i munsvalget och båda övergår i nedre delen av svalget, det undre svalgrummet.

Därefter följer struphuvudet med sin livsnödvändiga funktion att hålla luftstrupen öppen så att vi kan andas och att kunna stänga till när vi sväljer för att skydda att vi inte får mat i vrångstrupen. Struphuvudet har också till funktion att alstra rösten.

Luftstrupen förbinder struphuvudet och lungornas två bronker och möjliggör att luft passerar till och från lungorna.

Matstrupen börjar omedelbart efter svalget, avslutas med övre magmunnen och är en del av magtarmkanalen.

Lungorna är passiva. De fylls och töms på luft genom all viljemässigt styrd muskulatur som fäster i bålen och huvudet. Det faktum att bröstkorgen kan ändra form genom rörelser i många leder möjliggör att lungorna fylls och töms på luft. Inandningen är primitivare. Det förekommer fler hinder med utandningen.

Viljemässig andningsreglering

Den viljemässiga muskulaturen har förenklat tre kontrollnivåer, reflexmässig, viljemässig (hindra andningen eller hålla andan) och högre kontroll, även den viljemässigt styrd som till exempel tal och sång.

Det går att dela in andningscykeln i fyra faser:
1) inandning - 2) vänd eller stopp –
3) utandning -4) vänd eller stopp.

Det finns flera ATM kring detta med fyra faser. 

Fundera på vad självreglerande kan betyda?

Kan djuren räkna hur länge inandningsfasen ska pågå och hur länge utandningsfasen?

Nej. Djuren kan inte räkna. Det kan inte nyfödda och små barn heller. Ändå andas de.

och till sist:

Acceptera om det inte blir som jag beskriver men kanske kan du söka efter det i lätthet. Jag anger enbart en riktning.